SPEED-DATING....

Med jämna mellanrum anordnar Sällskapet Politik & Näringsliv (SPN) speed-dating mellan politiker och företagare. Jag har missat när det anordnats i Riksdagen på grund av platsbrist. Detta är väldigt populärt, så det gäller att vara snabb med anmälan.

Jag hade därför svarat med vändande mejl när jag fick förfrågan om speed-dating inför Almedalen och nu alltså till slut lyckats få en plats. Det gick till så att företagare satt på en sida av ett par långbord och vi politiker satt på den andra. Under fyra minuter hade vi sedan på oss att bekanta oss med varandra innan företrädaren för Svenskt Näringsliv ropade i en megafon om att byta platser.

Tidshållningen gick åt helskotta med en gång. Där blev från första början så många spännande samtal att det var svårt att slita sig från dem. Där var ägaren till Wisby Strand & Congress som talade om vikten av att få till bättre kajer i Visby hamn så att de inte tappar i konkurrens om den allt mer växande kryssningstrafiken. Där var den gotländske äggproducenten som pratade om närproducerat, en av de frågor som ligger mig varmt om hjärtat. Om många fler intressanta företagare.

Men det budskap och den person som gjorde allra mest intryck på mig var Rasmus  Isaksson. Han är egenföretagare och sysslar med föreläsningar och workshops med inriktning på mångfaldsområdet, eller mångfaldens möjligheter. För att citera Rasmus själv: "Det handlar framför allt om att inse att det inte bara räcker att acceptera en människa, utan vi måste också välkomna henne och få henne att till och med känna sig väntad!"

Allra bäst är att läsa på Rasmus hemsida eller hans bok "Utfryst, Utdömd, Accepterad och Välkommen" (Recito, 2009). Jag rekommenderar den starkt. Den har fått mig att fundera mycket över hur vi människor kategoriserar varandra och hur val av ord och bemötande spelar in i det sammanhanget. Speciellt av oss politiker...

Jag träffade på Rasmus igen vid Donners plats dagen efter. Vi var båda på väg till olika seminarier, men jag var glad att jag fick tillfället att få berätta för honom om vilket djupt intryck han gjort på mig. Och tänka sig, Rasmus hade sin bok redo att ge mig ifall han skulle träffa på mig. I den läste jag att han deltagit i två OS Paralympics och vid båda tillfällena vunnit brons med sitt lag. Tänk att jag mött en OS-bronsmedaljör utan att ha vetat det. Stort! Almedalen är fantastiskt.